Min peruanska matresa

Att börja blogga är något som jag funderat på att göra en längre tid. Det har tagit sin tid då jag inte riktig visste vilken fokus bloggen skulle ha. Att mat skulle vara med i bilden var en självklarhet men på vilket sätt var stora frågan.

Att jag har en annorlunda bakgrund är kanske ingen som tänker på förrän de träffar mig, får jag ofta höra. Jag är född i Peru men har bott i Sverige i stort sätt hela mitt liv. Ändå ser jag mig som peruanska. Kanske inte så konstigt då vår kultur, inte minst maten har hållits levande under alla dessa år som vi har bott i Sverige. I vårt hem var mamma och pappa väldigt noga med att vi enbart skulle prata spanska för att inte tappa språket. Jobbigt tyckte jag då men oj vad jag skulle komma och tacka de nu då jag har ett gratisspråk som jag talar lika flytande om inte bättre än svenska. Jag reser dessvärre inte så ofta till Peru som jag skulle önska, kanske brist på tid och andra prioriteringar har varit orsakerna. Men nu i december var det dags, efter 5 år skulle jag äntligen få åka hem igen.

Jag slappade i hängmattan i djungeln vid förra resan

Bild tagen på förra resan i Peru 2012 i Amazonasfloden.

Som jag hade längtat sååå efter att få vakna i Lima, höra grannens tupp gala på morgonen. Att bara kunna gå upp och ta på sig något lätt, gå ut och känna doften av nybakat bröd när man närmar sig bageriet på morgonen. Höra försäljarna tidigt stå och ropa ”tamales, tamales”, att inte ha några tider att passa, inga måsten, att bara få vara i sitt hem. Denna gång hade jag inte planerat att göra någon turistresa vilket jag alltid brukar passa på att göra varje gång jag reser. Inte så konstigt med tanke på att Peru har bl.a ett att världens sju underverk dvs. Macchu Picchu samt även andra sevärdheter som Nazca linjerna, Amazonasdjungel, fantastiska stränder, vulkaner, bland de högsta bergstoppar i Sydamerika, Titicacasjön osv osv. Denna gång ville jag främst umgås med släkten och bara vara.

Då mat är ett av mina stora passioner här i livet, ville jag passa på att lära mig mer och utforska mer kring min peruanska matkultur, bl.a att lära mig mer om våra peruanska råvaror, så kallade ”sueperfoods”, hur används dessa, hur äter folk, vad äter de och var? Hur har den peruanska matkulturen utvecklats. Finns det några trender?

Mina första inlägg här på bloggen kommer därför att handla om min peruanska matresa. Jag vill klargöra att det som jag skriver om på bloggen är mina upplevelser utifrån mina egna tolkningar. Alla bilder är tagna med min mobil, då jag inte tog med mig någon dyr kamera eftersom jag inte ville riskera att bli av med den under semestern.

Jag hade gjort en del research om olika matställen, allt från caféer, restauranger till matmarknader osv. Allt för att underlätta det för mig och för att inte riskera att missa av det jag ville se.  Då jag har ett stort intresse för hälsosam livsstil och växtbaserad kost ville jag så klart prova mig igenom dessa ställen. Inte bara för min egen skull utan för att jag också får en del förfrågningar från vänner och andra bekanta om var de kan äta gott när de är i Lima och tyvärr har jag för lite kunskap om det, vilket är pinsamt en sådan matfantast som jag anser mig vara.

Lima är en stad med cirka 11 miljoner invånare, mer än hela Sveriges befolkning i en enda stad. En stad som aldrig sover, eller åtminstone känns det så. Limas trafik är kaotisk. Tyvärr spenderades en stor del av tiden i bilköer. ”La hora punta” som man skulle säga i Sverige ”rusningstrafiken” är mellan 6-10,  12-15 och mellan 18-22. Då är det i stort sätt omöjligt att ta sig fram med bil då större delen av limaborna är antingen på väg till jobb/skola, har lunchtid eller på väg hem.
Folk har också långa arbetsdagar, de har lunchrast på cirka tre timmar, där många hinner åka hem och äta för att sedan fortsätta jobba framåt 21-22 tiden. Av den anledningen är matställena öppna dygnet runt.

Bagerierna och frukostvagnarna är därför öppna för servering redan från kl. 5. Går man ut den tiden kan man känna doften av nybakat bröd, sötebröd och öven andra godsaker som exempelvis tamales. Här är vad vad man möts av i stort sätt i varje gathörn.

Sötebröd av olika slag. Vissa pudrade med florsocker och andra med vaniljkräm.

Croissanter är en klassisk favorit bland peruaner. Dessa får sin härliga gula färg av äggula.

Minicroissanter med chokladbitar.

Tamales är en typ av kroppkaka som är gjord på en deg av malen majs som smaksätts och som fylls med antingen med något sött för att ätas mer som mellanmål eller med något salt som kyckling, fläsk eller vegetariskt för att vara mer matig. Degen med fyllningen läggs i ett majs alternativt bananblad och får sedan ångas. Den serveras med en typisk ”salsa criolla” som är en salsa på rödlök, koriander, lime, salt, peppar.

Tamales i olika smaker. Uppifrån och ner; original, den röda är bl.a. färgad med achiote, en krydda som används för att ge röd färg och smak, den gröna är smaksatt med koriander och spenat och den längst ner är en söt tamal med kanel, panela och nejlikor.

En tamal, som kroppkaka lindad i bananbladUtanför bagerierna sitter äldre kvinnor med stora korgar som är täckta med köksdukar för att hålla värmen. De sitter och ropar ”tamales, tamales”, en tamal skulle jag säga en som riktig måltid, kostar cirka 7 sek.

De äldre kvinnorna sitter och säljer tamales från mycket tidigt på morgonen.

Något som också är vanligt till frukost är att dricka en hälsodryck tillagad av ”Los emolienteros”. Det är för det mesta män som säljer olika former av hälsodrycker ”to go” i små rullvagnar.

En ”emolientero” hälsobarternder. Han stod i samma hörn varje morgon och sålde sina hälsodrinkar.

Här kan du få allt från en shot på Aloe Vera, ingefära med olika hälsoörtet, till mer matigare drycker som ”välling” gjort på havregryn/ quinoa, smaksatt med kanel, nejlikor och sötad med panela ”råsocker”.

Dessa ”emolienteros” kan ibland sägas vara medicinmän. Har du ont i halsen så ordnar de genast en dryck som de blandar med alla de olika koncentrat som finns i de olika flaskorna. Samtidigt som de ordnar drycken åt dig förklarar de alla hälsofördelar i de olika ingredienserna. Du får inte bara något gott utan också en liten hälsolektion på köpet.

För mig var det alltid en fröjd att få följa med till bageriet på morgonen för att köpa frukostbrödet. Kameran fick så klart följa med överallt och jag tog bilder på sådant som jag tyckte var intressant och annorlunda. Marknaderna öppnar också strax därefter. I varje matmarknad finns ett juice/fruktställe där du kan få allt från färskpressad apelsinjuice, ananas juice till färska kokosnötter eller smoothies gjord på färska frukter. Fruktstånden var mina favoritställen.

Frukt i överflöd.

Här hittade jag allt från små bananer, till cherimoyas, lucumas, mango, avokado, till de mest exotiska frukter som jag aldrig sett förut. Stora också, oftast 2-3 gånger större än vad de är i mataffärerna här.

Så här ser en lucuma frukt ut som mogen. Bakom ser ni fler, gröna på utsidan men pumpagula på insidan. När de spricker betyder det att de är mogna och som sötast!

Småbananerna är favorit frukt hos mig.

Cherimoya säsongen hade börjat och dessa kunde man hitta i alla marknader.

Under mina nästkommande inlägg kommer jag bl.a att. berätta mer om vilka marknader som jag besökte, produkter som jag hittade, även dela med mig om ett och annat recept men framförallt fortsätta och berätta kring den peruanska matkulturen. Fortsatt trevlig läsning!

En kommentar

  1. Vad kul! Man ser att du njutit av varenda sekund av din peruansk resa. Jag kommer garanterat att läsa samtliga dina inlägg samt följa dig på dina äventyrresor fyllda med färger och smaker som annars hade varit omöjliga att föreställa sig. Grattis och lycka till! 👌🎈👍💐

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *